Harri Helajärvi
medicine doktor, specialist inom idrottsmedicin, Paavo Nurmi -centret
Vi lever nuförtiden fysiskt lätta liv. Förutom att en stor del av arbetstiden tillbringas sittande beställer vi hem mat, shoppar på nätet, zappar oss fram med fjärrkontroller och hänger över skärmar av olika slag.
Stillasittandet börjar redan i späd ålder, vilket oroar Harri Helajärvi, medicine doktor och specialist inom idrottsmedicin vid Paavo Nurmi-centret i Åbo.
– Om vi inte börjar tänka på nytt sätt kommer det att leda till stora hälsoproblem både bland yngre och äldre, säger han. Rygg- och nackproblem, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer – listan över åkommor som långvarigt stillasittande kan öka risken för är lång.
Svettiga träningspass inte nog
Vikten av bra arbetsergonomi har uppmärksammats redan länge. Däremot har motsvarande uppmärksamhet inte fästs vid det faktum att även de bästa arbetsställningarna kan bli osunda i längden.
Helajärvi hänvisar till en kanadensisk studie där kontorsarbetare delades in i två grupper: den ena jobbade i två timmar utan pauser, den andra ställde sig upp och stå var 20:e minut. Muskelbiopsin visade att genaktiviteten som bland annat reglerar socker- och fettomsättningen inte fungerade som den borde hos dem som satt helt stilla.
Om man står eller sitter då man jobbar är inte det avgörande, det centrala enligt Helajärvi är att man klipper av alla långa perioder i samma position. Om man vill finns hjälpmedel att ta till.
Att kompensera orörligheten på jobbet med svettframkallande motion på fritiden är viktigt men räcker inte.
– Vi måste hitta sätt att bli mer aktiva i vardagen och försöka få in rörelse överallt där det går. Till exempel skippa hissen och istället ta trapporna, som är lite som gratis gymträning.
Mental ergonomi för hjärnan
Att många i och med coronapandemin började jobba hemifrån bur nya utmaningar för ergonomi och arbetshälsa.
Förutom att arbetsställningen inte är den bästa om man jobbar halvliggande i soffan, förändras också andra aspekter då man inte längre pendlar till jobbet, går på möten eller har bestämda arbetstider och sociala kontakter på jobbet
Se till att ge hjärnan regelbundna pauser.
– Att tänka på den mentala ergonomin är också viktigt. Se till att ge hjärnan regelbundna pauser. Då jobbar du också mer effektivt, säger Harri Helajärvi.
Ett tips till distansjobbaren kunde vara att ta en kort promenad på morgonen, innan man börjar jobba, och på motsvarande sätt ta en promenad när man slutar. Förutom rörelse blir promenaden efter jobbet ett sätt att signalera åt kroppen att arbetsdagen nu är slut.
