Harriet Finne-Soveri
Docent i geriatri, Helsingfors universitet, gästande professor vid THL
Vilka möjligheter har dagens seniorer att leva det liv som de själva vill? Frågan känns onödig. Åldern i sig sätter inga gränser eller hinder. Gränser bildas av det egna sättet att tänka eller av vad man tror att andra tänker.
Små pensioner kan förvisso medföra hinder, men har egentligen inget med åldern att göra. Sjukdomar kan begränsa men gör det också för yngre personer. De sjukdomar som åldern kan föra med sig behöver inte heller innebära begränsningar i någon större utsträckning, tack vare alla de tekniska lösningar och hjälpmedel som finns att tillgå.
Bara man är klar i huvudet kan man leva precis som man vill.
De flesta som blir pensionärer lever i dagens läge ett friskt liv under lång tid framöver. Ändå har mycket av diskussionen om åldrandet kommit att cirkulera kring olika begränsningar och kring den sista tiden av livet när behovet av hjälp är som störst. Detta i stället för att fokusera på de 20–30 åren efter pensionen då många fortfarande lever ett liv som vem som helst annan.
I stället för att koncentrera uppmärksamheten på olika åldrar, borde vi börja se på människor utgående från deras olika livssituationer och fokusera på de olika behov som uppstår därigenom; försöka bygga upp möjligheterna i samhället på ett sådant sätt att alla, oberoende av livssituation, skulle kunna leva så fullt ut som möjligt. Bara man är klar i huvudet kan man leva precis som man vill.
Mer uppmärksamhet kunde också riktas mot den kraft och de möjligheter som finns i våra seniorer, till exempel vad gäller lösandet av den arbetskraftsbrist vi snart kommer att stå inför, speciellt inom vården.
Friskt åldrande betyder att man blir lite styvare, lite långsammare och behöver lite längre tid för att återhämta sig från ett arbetsskift. Genom att tillåta lite större flexibilitet i arbetslivet skulle vi inte behöva tänka på pensionen i form av en siffra eller ålder som uppnås, utan mer som en viljes- och orkesfråga: alla som vill jobba skulle kunna få göra det, utan att för den skull behöva slita ihjäl sig.
Arbetslivet och samhället förändras
Att den yngre generationen, dagens 20-åringar, i framtiden kunde tänkas bli chefer för 80-åringar, förutsätter att alla tänker igenom temat åldersgränser ur en ny synvinkel.
Arbetslivet och det omgivande samhället håller på att förändras. Tecken på det syns överallt. Bland EU-länderna har det gjorts jämförelser över aktivt åldrande och i vilken utsträckning de äldre deltar i samhällsfrågor och andra frågor. De nordiska länderna inklusive Finland placerar sig i topp.
Människor som kommit upp i åren blir i dag inte längre automatiskt lagda på hyllan. Utvecklingen stöds av lagstiftningen, enligt vilken alla kommuner ska ha ett äldreråd som tar del av och säger sitt om de beslut som fattas. Det individuella beslutsfattandet har blivit allt viktigare då det gäller hälsan och andra sociala frågor.
Just nu utgör gruppen av personer över 60 år en dryg fjärdedel av Finlands befolkning. Ju större gruppen med individer som kommit upp i åren blir, desto mer kommer de allmänna åsikterna att skifta och normerna att förändras. Lagen kan hjälpa oss över de hinder som fortfarande finns, men jag tror också på de sociala mediernas makt, när det gäller den äldre befolkningens möjligheter till inflytande. Webben och de sociala medierna har gjort det lättare att samla in åsikter eller fånga upp olika problem och de kan eventuellt också bidra till att demokratin omsätts i praktiken.
Redaktionens anmärkning: När tidningen publicerades hade regeringen skärpt sin politik för coronavirus. Vi hoppas att läsarna alltid följer de uppdaterade anvisningarna.
