Kari Kantalainen
ordförande för Nationella seniorförbundet och för PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation
En åldrande befolkning ökar behovet av äldreomsorg, men hemvårdens resurser räcker inte till för att möta den växande efterfrågan.
Finland åldras, och antalet äldre ökar snabbt. I och med detta växer även behovet av äldreomsorg bland annat när det gäller boendetjänster. Som ordförande för Nationella seniorförbundet och för PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation som representerar 250 000 pensionärer, oroar sig Kari Kantalainen över de senaste årens politiska inriktning där det föreslås att en allt större andel av de äldre ska bo hemma också när stöd- och vårdbehovet är stort.
– I en sådan situation accentueras behovet av att utveckla hemvården. Vi vet dock att medan antalet hjälpbehövande hemmaboende äldre har blivit större, har möjligheten att få hjälp i hemmet inte ökat i motsvarande utsträckning.
Enligt Kantalainen har även äldreombudsmannen Päivi Topo vid upprepade tillfällen uppmärksammat detta missförhållande. Utredningar visar att hemvårds- och stödtjänstbesöken tvärtom har blivit färre.
Nödvändigt att satsa på att förutse äldres bostadsbehov
Med serviceboende med heldygnsomsorg avses boende för personer som behöver vård och omsorg dygnet runt, i en boendeenhet som är tillgänglig och trygg och erbjuder social verksamhet. Ansvaret för att ordna dessa tjänster vilar på välfärdsområdena som bildades för ett år sedan, och delvis på kommunerna.
– Välfärdsområdena tampas med ekonomiska svårigheter när de förnyar sina servicekoncept och gallrar bland traditionella anstalts- och vårdinrättningar, säger Kantalainen.
Som ny verksamhetsmodell erbjuds digitala tjänster och distanstjänster, samt så kallat gemenskapsboende för äldre.
– Välfärdsområdenas verksamhetsmodell har gjort det svårt för äldre och deras anhöriga att få en bild av servicenätverket och ansöka om tjänster, tillägger Kantalainen.
Ett bra serviceboende förebygger ensamhet bland de boende, och stödjer funktionsförmågan. Kantalainen menar att trygghetskänslan förstärks av att boendet är hemtrevligt och bestående.
– Äldre vet då att de kommer att kunna bo kvar på samma ställe fastän allmänkonditionen försämras. Dagens teknik gör det möjligt att följa med boendes situation och ge snabb hjälp 24/7.
Kantalainen betonar att kommunerna och välfärdsområdena måste satsa på att förutse äldres bostadsbehov.
– Det är nödvändigt att klarlägga vem som ska bära ansvaret och hur tillräcklig vård ska tryggas, när antalet minnessjuka ökar och vårdplatser läggs ner.
